Åsnor

Petra
Pollack
Flashon on lightning
Lucky Girl
Konjak
Destiny

___

Petra
Petra är min första egna åsna. Hon har funnits vid min sida sedan hösten 1991 nu och vi har gjort många roliga saker ihop, t.e.x. spelat i musikal, julspel i kyrkan, ordnat med barnridning på olika jubileum, barnridning på dagis, åkt på SÅF utställningar, m.m. Petra är en trogen åsna som man alltid kan lita på. Hon har fått två föl som hon vägrat ta emot. Jag tog då kontakt med hennes uppfödare som berättade att Petras mamma Petronella dog när Petra bara var 2 veckor gammal. Kanske det är en förklaring till varför hon inte tar hand om sina föl. Hon vet inte hur kontakten mamma och barn fungerar.
Petra är en speciell åsna som gärna håller sig en bit ifrån flocken precis som att hon ska hålla ett öga på resten av dem. Tar man bort en flockmedlem blir hon orolig och tutar och under vinterhalvåret när de stallas in på kvällarna går hon alltid in sist för att se så ingen blir kvar i hagen. Ibland vill hon vara ensam, då går hon i trädgården och betar, tar en tur på gårdsplanen och när hon tröttnat på ensamheten och vill tillbaka till vännerna i hagen ställer hon sig bara vid grinden och väntar till någon släpper in henne.


-------



Pollack
Pollack blev min första erfarenhet av att ha egen avelshingst. Han köptes via en kompis (Mia) som är uppfödare till honom men sålt honom som föl till Eivor. Anders och jag föll för honom direkt en vit åsna hade vi aldrig haft och för att vara hingst var han jätte snäll och lugn. Han var 12 år när han kom hit den ända hingst jag haft innan var Flashon när han var liten och vild som ett odjur. Pollack var en mogen hingst i sina bästa år och han trivdes mycket bra ihop med vår nordsvensk Munter som vi hade då. När Munter försvann från gården blev det mycket bråk om vem som skulle styra i hagen mellan Pollack och shetlandsponnyn Anton. Inte för att Munter var högst i rang, nej det var Pollack men Anton ville ha lite mer att säga till om. De blev nog aldrig riktigt goa vänner de där två. Tyvärr fick vi ta bort Anton -04 och sedan dess får Pollack gå själv i hagen under vinter halvåret på våren har han sällskap av ston och eller vår ”lille” tjur på 1000kg. Gissa vem som bestämmer, ja just det, det räcker att Pollack viftar lite på öronen så står tjuren Grimmli i givakt och han skulle aldrig tänka tanken att ta Pollacks hö hög. En dag hade jag lite bråttom och la bara ut en hög till dem att dela på. Grimmli stod vid staketet och studerade mig utan att äta och jag började fundera på vad som var fel. Det visade sig att Pollack vägrade dela med sig så det var bara att dela högen med mat i två delar. Så alla blev nöjda.
Det har blivit några föl efter Pollack i många olika färger svarta, vita, gråa och skäck. Pollack är fortfarande avels hingst och är du intresserad av att betäcka ditt sto med honom hör bara av dig.

_______




Flashon on lightning
Min lille trollunge, Petras första föl som hon bara hatade. Så Flashon fick vi nappa upp med nappflaska. Kanske inte så bra, men en erfarenhet rikare. Flashon blev mer som en människa än som en åsna och som hingst hade han ingen som helst respekt för människor han blev farlig. Han flög på mig när jag kom in i hagen, han bet mig och stegrade sig och slog med frambenen. Vi kastrerade honom och efter sex månader lugnade han ner sig, men visst är han speciell. När Anders och jag träffades tog det lång tid för Flashon att acceptera Anders. Han slängde Anders över boxkanten en gång för att markera sin misstro och flera gånger fick han inte ut honom ur boxen på morgonen utan Flashon stod snällt kvar inne till jag kom hem på eftermiddagen. Han är min och bara min och Catharina Åsberg är den enda som har fått sitta vid tömmarna förutom mig själv. När Flashon var lite var han mycket rastlös och för att roa honom lärde jag honom att dansa, tacka och ligga på komando. Jag ställde tre hinkar på varandra och la en godis mellan varje hink, sedan lärde jag Flashon att ta bort en hink i taget och äta upp godisen. Det lärde han sig snabbt men tyvärr blev det inte så mycket träning på det så idag mer än tio år senare finns den kunskapen inte kvar. Flashon är bara körd, när jag skulle rida in honom bet han mig bara i benen hela tiden och eftersom jag inte kunde rida honom själv, han är bara 107cm i mankhöjd, så nöjde jag mig med att bara ha honom som köråsna.

__

____

 Lucky Girl
En kompis till mig (Mia) hämtade några åsnor ifrån Danmark och jag fick möjlighet att köpa Lucky av henne när de kom hem. Då var hon bara sju månader. Idag är hon en stor, grov åsna på ca:125 cm som vi rider på och ska börja projekt inkörning. Hon fick sitt första föl 16 mars 2007. Ett sto med namnet Sandra Dee. Två månader efter fölningen började vi rida henne igen och hon bara njuter att få komma ut i skogen och galoppera.
____

Konjak
Konjak är en stor hingst på 135cm i mankhöjd. Han är jätte rolig att rida men är inte inkör än. Han har varit hos oss sedan 31 mars 2007. Han är född 1995 eller 1996 ingen som vet riktigt. Kommer från Berit i Allingsås och har tidigare varit på en lite djurpark på Gotland och också bott på en cirkus. Konjak är en snäll åsna som är lätt att hantera för att vara hingst men är vi ute och rider och ska rida förbi hans hage kommer han efter i full fart så vi måste alltid ta in honom innan vi börja rida. Inne står han snällt och väntar till han får gå ut igen.
___

Destiny
Destiny har en lång historia bakom sig. Hennes mamma gick med mina åsnor på sommarbete 1997. Hon (Bella) hade fått många föl och skulle få vila under sommaren och hingsten Ior som hon gått med i många år skulle kastreras. Men första augusti stod det plötsligt ett föl i hagen, lilla Destiny som vi (samma gäng som döpte Sandy) kallade henne för. När sommaren tog slut åkte Bella och Destiny hem och det dröjde drygt ett år innan vi skulle ses igen, då jag blev erbjuden att vara fodervärd till dem och Ior. Jag hjälpte till att sälja Ior och Bella. Destiny blev kvar hos oss och är idag ett stiligt sto på 107cm i mankhöjd. Hon har fått tre hingstföl under åren . Hennes första föl Tarzan blev bara sju dagar gammal, dog i stelkramp. Ett skäckföl i grått. Lukas är nummer två. En buse som inte vet hur man står stilla det ska bara hända saker runt honom hela tiden annars blir han rastlös. En ljusbrun åsna med ett nätt huvud. Nummer tre blev Yatzy föddes 2005 och har nästan samma täckning som Tarzan hade.

--------